Idag är stress ett av de ord vi använder för alla former av sammanhang, det har blivit mer än ett mode ord, och det är ett ord vi i sitt breda sammanhang tillhör vårt hela samhälle.
Stress är ett ord som har fått så många meningar att det knappt går att definiera.
Vad alla verkar vara överens om är att det 1. är en kombinerad fysisk och psykisk reaktion i människan i sin omgivning. Det är en holistisk reaktion på det sammantagna samspelet i både tid och rum. Sjukvården beskriver det som så här:
Fysiologisk reaktion
Hjärtat slår fortare och andningen blir snabbare för att förse de stora muskelgrupperna med syrerikt blod. Den snabba ytliga andningen kan leda till yrsel. Blodflödet minskar i händer och fötter vilket kan upplevas som domningar eller stickningar. Kroppen har inte tid att ägna sig åt matsmältning, så blodtillförseln till magsäcken minskas. Detta kan leda till illamående och salivutsöndringen minskar så du kan bli torr i munnen. Kroppen svettas för att reglera temperaturen och bli hal (möjligen i syfte att försvåra för rovdjur att få grepp om dig).
Tankar
I hjärnan ökar aktiviteten i amygdala, vårt känslocentrum, som gör att tankar och uppmärksamhet riktas mot upplevda hot och möjliga flyktvägar. Blodflödet minskar i frontalloberna, de modernaste delarna i hjärnan som hjälper oss att planera och tänka logiskt. Det kan leda till svårigheter med att få överblick över en situation och ta in information på ett strukturerat sätt.
När vi upplever stress, initierar våra kroppar ett komplext svar som kallas stressreaktionen. Detta svar involverar olika fysiologiska förändringar genom hela organismen. Här är en uppdelning av vad som händer i hela vår organism när vi är stressade: Notera att detta är tråkigt detaljerat… 🙂
- Hjärnan: Hypothalamus, en region i hjärnan, frisätter kortikotropinfrisättande hormon (CRH), som utlöser frisättningen av adrenokortikotropt hormon (ACTH) från hypofysen eller kortikotropin är ett peptidhormon som bildas i hypofysens framlob.
- Binjurar: ACTH stimulerar binjurarna att producera och frigöra stresshormoner, främst kortisol och adrenalin (epinefrin). Dessa hormoner spelar en avgörande roll i stressreaktionen.
- Kardiovaskulära systemet: hjärt- och kärlsystemet eller blodcirkulationssystemet: Stresshormoner ökar hjärtfrekvensen, drar ihop blodkärlen och höjer blodtrycket, vilket omdirigerar blodflödet till de vitala organen och musklerna. Detta svar säkerställer en tillräcklig tillförsel av syre och näringsämnen för att klara av det upplevda hotet.
- Andningssystem: Andningshastigheten ökar och luftvägarna vidgas, vilket ökar syreintaget för att ge kroppen energi att reagera på stressorn effektivt.
- Muskler: Stress triggar frigörandet av lagrad energi i form av glukos, vilket ger extra bränsle till musklerna. Detta hjälper till att förbereda kroppen för fysisk handling som svar på stressorn.
- Matsmältningssystemet: Under stress saktar matsmältningssystemet ner när blodflödet omdirigeras bort från mag-tarmkanalen. Detta kan leda till minskad aptit, matsmältningsbesvär eller till och med tillfälliga matsmältningsproblem.
- Immunförsvar: Kortvarig stress kan tillfälligt stärka immunförsvaret, medan kronisk stress kan försvaga det. Frisättningen av stresshormoner kan påverka immunförsvaret, vilket gör kroppen mer mottaglig för infektioner och försenar sårläkning.
- Nervsystemet: Det sympatiska nervsystemet, som är ansvarigt för fight-or-flight-svaret, aktiveras under stress. Det utlöser frisättningen av stresshormoner, ökar vakenheten och skärper fokus, förbereder kroppen att reagera på det upplevda hotet.
- Mentalt och känslomässigt tillstånd: Stress kan påverka vårt mentala och känslomässiga välbefinnande. Det kan orsaka ångest, irritabilitet, rastlöshet, koncentrationssvårigheter och humörförändringar. Långvarig eller kronisk stress kan bidra till psykiska störningar som depression och ångest.
- Sömn: Stress kan störa sömnmönster, vilket gör det svårt att somna eller sova. Det kan också orsaka mardrömmar eller livliga drömmar, vilket leder till en försämrad sömnkvalitet.
Samtliga punkter här ovan kan alltså vara aktiva när vi har en bakomliggande trauma (ofta ett barndomstrauma) som är oförlöst: Det kallas då för en “Low grade emergency” som konstant ligger på som en gammal rostig bromstrumma som hela tiden applicerar lite bromskraft i bilen och till slut blir så het att det börjar röka och ibland sätter eld på bilar… I människan så får vi situationer som också kallas “högkänslighet” och kan tolkas som ADHD-spektrat av symptom. Människan som lider av det kan ha våldsamma stresspåslag och uppleva att deras tankar går på speed, att ingen förstår dem, att de är aliens, att de tänker för snabbt. Egentligen är det ett resultat av panik, stresspåslag, oro.
Trauman är ofta något som förträngs och den som bär på upplevelsen vet inte varför hen känner sig så utsatt och blir arg, ledsen, frustrerad, irriterad, sorgsen, överkänslig och avstängd samtidigt. andra symtom kan vara hjärndimma.
Det finns vissa psykologiska tillstånd där stress och dess effekter kan vara en central del av diagnosen eller bidra till dess utveckling. Till exempel kan ångestsyndrom, inklusive generaliserat ångestsyndrom och paniksyndrom, vara förknippade med en överdriven stressrespons. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppstå som ett resultat av svåra trauman och involverar ofta en stark stressreaktion.
En Gestaltterapeut arbetar med varje kroppsligt och mental upplevelse som klienten delar med sig av i terapirummet. Dessa symptom ges utrymme att få betyda någonting och när det kommer så långt att klinten tillåter sig att skapa sammanhängande och meningsfulla bilder tillsammans med terapeuten så får den mänskliga organismens relations-hjärna (vi är alla beroende av relationer för att leva normalt och må bra) att påbörja en läkande process och till slut klarar klienten av att komma i kontakt med det som förut triggade igång dessa stressresponser och klarar av att reglera dem utan att drabbas av obehag.
ACT-Terapeuten skulle använda tekniker för kognitiv defusion för att hjälpa klienten att distansera sig från sina stressiga tankar och uppfattningar. Genom att inse att tankar bara är tankar och inte nödvändigtvis sanningen kan klienten minska sin reaktivitet och negativa påverkan av stressrelaterade tankemönster. Terapeuten skulle också använda mindfulness, Om det är relevant kan terapeuten använda gradvis exponering för att hjälpa klienten att konfrontera och hantera stressutlösande situationer eller stimuli. Även att arbetade ett accepterande av livssituation och att traumat kan få vara en del av livet och ingenting att känna skam och oro inför.
Slutligen så är det bättre med att arbeta med en terapeut då kroppens signaler om att något är fel är ju en BRA reaktion. Denna skall inte medicineras bort utan användas så att klienten får lära sig att använda/vända stressen till något positivt.
